Viljan att göra våtmark av ett fuktigt område i Djupeträsk hade fastnat i byråkratins korridorer men kunde till slut bli av.
Detta krävde dispens från strandskyddsbestämmelser och från ingrepp i fornlämningsområde – och en hel del grävande.

Blivande våtmark – före grävningen

Att skapa en våtmark har flera fördelar.
Det hjälper mot övergödningen eftersom fosfor binder till partiklar som sjunker – sedimenterar – och därmed stannar kvar i våtmarken istället för att följa med strömmadne vatten ut i hav eller sjöar.
Bakterier minskar kvävet via denitrifikation vilket är när bakterier omvandlar nitratkväve till ofarlig kvävgas som finns i luften. Kväve tas också upp av växtligheten.

En fuktig mark utan större användning

Just den här våtmarken har emellertid inte särskilt stor avrinning så dess största bidrag blir att hjälpa djurlivet – biologisk mångfald. Utformningen och läget här i Djupeträsk gynnar nämligen både fåglar, groddjur, kräldjur och annat vilt.

Området bestod av en fuktig sänka som passeras av ett större och två mindre diken varav ett dike som markerar gränsen till en grannes åker.

Området grävdes ut till samma djup som de små dikena för att säkerställa att grannens mark fortsätter att avvattnas som tidigare. Diket som vetter mot grannens mark behåller sin lutning för att minska igenväxningen och därmed skötseln.

Mellan grannens mark och ön anlades en avlång djuphåla på 2 meter. På så vis rinner vattnet längst väg möjligt mellan inlopp och utlopp vilket ger ett större näringsupptag.

Inloppet sker via ett rör och utloppet regleras via en munk med brädsättar. Genom att ha ett reglerbart utlopp kan man tömma våtmarken om det skulle finnas risk för översvämning.


Kanter har anlagts flacka med en lutning på minst 1:6 och i mitten av våtmarken har schaktmassorna använts till att anlägga en ö.
Ön fick flacka sidor så att fåglar och andra djur kan ta sig i och ur lätt. Den totala våtmarksytan blir cirka 0,5 hektar.

De schaktmassor som inte använts till ön har bl a placerats ut på omkringliggande marker för att jämna till dessa.

Slänten kommer att betas vilket är ett extra plus för den biologiska mångfalden. Betet håller nämligen tillbaka expansiva växtarter och skapar förutsättningar för ett rikt växtsamhälle.
Ett rikt växtsamhälle ger goda chanser till ett rikt djurliv.

Dessutom är bete kostnadseffektivt – speciellt i dagsläget då man kan få både betesmarksersättning och våtmarksersättning samtidigt, på de betesmarksytor nära våtmarken.